Kränkande inlägg
Detta inlägg handlar om kränkningar så därför hoppas jag (som vanligt) att så många som möjligt känner sig kränkta.
Jag har en önskan.
Kanske inte det jag önskar mest av allt. Kanske knappt i närheten. Men önskan som önskan.
Den önskan lyder som följande:
Den önskan lyder som följande:
Jag vill kunna diskutera religion med en religiös person som faktiskt vet hur man diskuterar.
Inte vet hur man diskuterar som i veta vad den teoretiska termen betyder, utan som inte svarar på något helt annat än vad man frågar eller refererar till gud.
Fast det är nästan ett bra scenario för mer ofta än man förväntar sig får man inget svar alls.
Som religiös räcker det att på vilken fråga som än ställs svara "Jag blir kränkt" så måste jag respektera det genom att ta tillbaka min fråga, inte ställa några fler och helst bli religiös själv för att inte provocera ytterligare med min ateism.
Som religiös räcker det att på vilken fråga som än ställs svara "Jag blir kränkt" så måste jag respektera det genom att ta tillbaka min fråga, inte ställa några fler och helst bli religiös själv för att inte provocera ytterligare med min ateism.
Varför alla blir så himla kränkta är ett mysterium. Jag har mina aningar och funderingar men inget som jag kan bekräfta stämmer.
Det är i huvudsak två olika orsaker som jag har grunnat på, de lyder som följande:
För det första är det mycket lättare att säga att man blir kränkt istället för att svara på en fråga som man varken besitter bevis eller argument för att kunna svara på utan att låta som en flummig idiot.
För det andra är det säkert många som faktiskt blir kränkta (jag säger dock inte att det ursäktar den bristande förmågan att kunna debattera varför).
Anledningen till detta är att många baserar hela sitt liv på sin religion. Hur de ska leva, vad de ska äta, hur gamla de får bli, om de får ha skägg eller inte, hur många manliga vittnen det krävs för att fälla en man för våldtäkt, på vilken plats man ska bli stenad beroende på vilket brott man begått och så vidare och så vidare.
Anledningen till detta är att många baserar hela sitt liv på sin religion. Hur de ska leva, vad de ska äta, hur gamla de får bli, om de får ha skägg eller inte, hur många manliga vittnen det krävs för att fälla en man för våldtäkt, på vilken plats man ska bli stenad beroende på vilket brott man begått och så vidare och så vidare.
Eftersom att de flesta människor tänker ett steg fram och två steg bak är det klart att istället för att överväga möjligheten att det jag säger faktiskt skulle kunna stämma eftersom att allt pekar på att deras liv är baserade på sagor som skrevs av ett gäng pårökta män ett par tusen år sedan, blir de kränkta för att jag ens har mage att ta sådana ord i min mun i deras närhet.
Dock är det på senare tid vanligt att ha en fräsch, egen och unik tro när folk började inse att de så kallade heliga skrifterna är rätt idiotiska men man fortfarande inte kunde acceptera tanken på att vi skulle vara här av en ren slump och att vi alla och våra liv skulle vara meningslösa.
Där är det antagligen en liknande princip. Dock blir det lite mer intimt i detta fallet när det handlar om vad de själva varlit listiga och funderat ut.
Jag ska minsann inte tro att jag kan komma här och förstöra deras personliga relation med den stora skaparen med mina resonemang och min logik.
gud är nämligen inte logisk.
Han fungerar på mystiska, ineffektiva och grymma sätt som vi som människor aldrig kommer kunna förstå oss på och därför bara ska acceptera som de är.
Ni som fortfarande läser och som inte i vrede slängt apparaturen som tillåts att visa sådana syndfulla påståenden i form av skrift genom fönstret får gärna dela med er av era erfarenheter angående ämnet. Allra helst om ni faktiskt är religiösa eller på annat sätt har ett svar på varför allt som kommer ur munnen på en ateist är så oerhört kränkande.
Tjingeling!
Kommentarer
Anonym
Gud hatar alla. Åtminstone borde det vara så. Men om alla människor på jorden skulle acceptera detta faktum eller det faktum att han inte existerar över huvud taget, skulle det innebära massjälvmord och skulle finnas väldigt få människor kvar vid liv.
Vad jag har förstått behöver människor den tryggheten att han finns och vakar över dem, precis som andra behöver tryggheten att andra människor älskar dem. Utan det skulle dem vara vilsa för alltid. Det känns som att detta knappast går att ändra på utan att utplåna mänskligheten.
Det här med kränkning känns också som en mordern grej. Man ska liksom känna sig kränk bara om man stiger över någons privata gräns, annars har man ingen egen åsikt eller ens är en egen individ. För att vara någon, så ska man känna sig kränkt med andra ord.
Trackback
