Tjoho gott folk! och kanske inte så gott folk...

Har legat sjukt ett tag, därför den vitsiga rubriken.
När man ligger där i soffan så hinner man tänka ganska många olika tankar av olika slag. Men en tanke satte sig fast lite extra. Allting är jävligt relativt.

Jag var överlycklig när jag kunde sätta mig upp efter flera timmar i liggande ställning. Hade jag mått bra redan från början och gått till stadiet jag befann mig i när jag lyckades sätta mig upp hade jag antagligen inte blivit lika glad. Man kan tänka på det ungefär som ett glas som är fyllt till 50%
Är glaset tomt så häller man vatten i det tills det blir halvfullt. Är det redan fullt dricker man upp hälften av vattnet tills det blir halvtomt. Samma mängd vätska fast ur två olika perspektiv, där det i det första fallet finns mer vatten än från första början och i det andra fallet finns det mindre. Och om man råkar vara törstig så blir man nog gladare för att få påfyllning i glaset än att någon dricker upp det du redan har, även om det blir samma mängd vatten i slutändan.

Är man frisk från början så blir man inte jätte glad om man blir sjukare. Det blir lite som att någon dricker upp ens friskhet som man har förvarad i glaset. Men om man är så sjuk redan från början så att man inte har någon friskhet alls i glaset så blir man jävligt glad (tro mig) om det fylls lite.
Fast det blir samma resultat blir det olika reaktioner beroende på de föregående förutsättningarna.